If it feels good, Tastes good, It must be mine.

Hoooolaaaaaaa humans! Och även animals, aliens etc.

Jag sitter här och försöker mentalt förbereda mig på att bege mig in till Sthlm för att gå på Biebs... Ja, ni läste rätt... Gav det till Sarisen i julklapp och nu är dagen här. Jaja, blir nog bra, det är ju alltid kul att gå på konserter, hoppas jag.

Hur som, efter att jag hade klätt på mig gick jag fram till min syster och sa skrattandes "Ja, jag kommer nog vara den som passar in MINST på den där konserten." Hon höll med...

But where's your heart?

Jävlar vad bloggen ser annorlunda ut nu, haha!

Har haft skönaste morgonen/förmiddagen. Blev dock väckt av mamma när hon gick upp för att hon öppnade dörren till mitt rum. Jag drömde mardröm så höll på o skita ner mig när hon slängde upp dörren.. Men efter det somnade jag om i kanske en halvtimme eller något, sen när jag väl gick upp tog jag med mitt kaffe ut på en morgoncigg och sen la jag mig i sängen igen och kollade på oth. Efter det unnade jag mig ett bad, första gången jag provade min epilator i vatten!

Hur som, jag måste snart gå en sväng med hundarna men sen måste jag börja göra mig iordning, måste in till stan och köpa byxor. Vi höööörs!

We went to Crete and back again.

Så, ni kanske tror att jag bara jobbar hela tiden, men icke! Jag hade två veckors semester i slutet av juli så jag och min allra käraste syster satte oss på ett plan till Grekland.

Vi spenderade en hel vecka på Kreta, bara hon och jag. Vi bodde på ett superfint hotell, hade ca 30 grader varmt varenda dag, solade, badade, åt gott, osv. Det var en sån otroligt bra vecka. Det va systers andra sol & bad semester nånsin, den första var när pappa fyllde 40 vilket är exakt 10 år sen, så vi tyckte att det var dags för henne att få lite sol!

Asså vilket paradis detta var! Kreta, vi ses igen.

See you in hell, my love.

Hej på er! Hur är läget? Känner att jag har varit bra jävla deprimerande på sista tiden så nu tänkte jag gå över till något liiiite roligare.

Jag pratade med min happiness idag, Christina. Jag skickade en bild till henne där det stod att korta tjejer är så elaka för att dom är närmre helvetet. Som ni kanske vet så är Christina jääävligt kort, iaf jämfört med mig. Vi höll på att driva om det där fram och tillbaka, då jag även råkar ha på mig en mössa som det står Satan på. Hur som, jag kom på exakt hur mycket jag saknar henne.

Hon kom ju till Sverige och förgyllde min vardag i några dagar för ett par veckor sen. Fy satan vad kul vi hade då och jag tror inte ni anar hur gärna jag vill spola tillbaka tiden till då vi alla bodde i London då vi kunde umgås när vi ville, till och med i skolan eftersom vi gick i samma klass.

Men hur som helst, här får ni några bilder på mig då jag är som absolut gladast, med min Little one.

Baby brother.

Dom som känner mig väl vet att jag inte ofta säger att jag är bra på nånting eller att jag inte gärna är stolt över saker jag åstadkommer. Jag gillar att vara ganska tyst och lite halvt hemlig om vad som pågår i mitt liv.

Men en sak jag mer än gärna delar med mig av, vilket jag kommer göra nu, är min lillebror. Min allra finaste, bästaste lillebror. Det enda som skulle kunna göra vår relation bättre är om vi hade varit blodsrelaterade.

Lillebror, eller Viktor som han heter, är en av mina allra bästa vänner. Han är några år yngre än mig, men vafan spelar det för roll när man kommer så jävla bra överens som vi gör?

Han har hjälpt mig att bli den människa jag är idag och jag kan alltid lita på honom. Han är den ärligaste och snällaste vännen jag nånsin har haft. Han boostar mig när jag känner mig nere, han rättar mig när jag har fel, han finns alltid där med öppna armar när jag behöver honom.

Jag brukar alltid säga att jag älskar honom mer än universum är stort, och jag menar det verkligen. Utan lillebror ingen Sandra.

Did someone break your heart inside? You're in ruins.

Jag har verkligen börjat inse hur stor jävla inverkan vissa band har haft på mig under min uppväxt, och än idag. Jag sitter just nu i mitt rum och laddar inför att åka till jobbet. Vems ljuva stämma hörs på högsta volym genom min Marshallhögtalare? Jo, Billie Joe Armstrong så klart.

Green Day, Panic! at the disco, My Chemical Romance, Fall out boy, ja ni fattar, alla har betytt så mycket för mig under olika delar av min uppväxt. Dom har på något sätt bevisat för mig att det är helt okej att vara annorlunda.

Annorlunda är ju något som jag alltid har varit. Medan alla tjejer i min omgivning blev glada för sin nya rosa klänning kunde jag be mamma på mina bara knän att få ha på mig min häxklänning som jag fick till halloween. Även när jag blev äldre och alla tjejer skulle klä sig "tjejigt" och rosa så strosade jag runt helt svartklädd i tunga boots och hörlurar som läckte musik av MCR eller liknande.

Förra årets halloweenfest som vår skola i London anordnade var inget undantag. Även fast några av mina tjejkompisar gjorde typ "gulliga dockor" fast lite läskigare så var det fortfarande jag som stack ut. Jag körde på full on Jack Skellington sminkning. Inget gulligt där inte.

Jag märker själv vilken extrem jävla power och självkänsla jag uppnår när jag tillåter mig själv att klä mig och lyssna på det jag vill. Fuck normer. Fuck vad alla tycker. Fuck society.

Boy, was it worth it?

Yes it was.

Är ca 900kr fattigare men jag kommer sväva på små rosa fluffiga moln på torsdag eller fredag när dessa grejer anländer i min brevlåda.

Ibland vet man bara inte.

Det är äntligen höst, min absoluta favorit av alla fyra årstider vi lyckligtvis har här i Sverige. Mitt rum doftar varm vanilj från alla 700 värmeljus jag har tänt, det finns dekorationer i form av pumpor på varje yta som går här inne och jag är allmänt nöjd. Just nu iaf.

En fundering entrade mitt huvud ikväll. Är det bara vi tjejer som får sånna här "down-perioder"? Ni vet vissa perioder känner man bara att allt typ är meningslöst. Jag är inte på något sätt självmordsbenägen eller liknande, är bara lite låg för tillfället.

Tänkte iaf bara kika in och tala om för er att mys-säsongen har dragit igång och att jag är glad för det, hehe.