Baby brother.

Dom som känner mig väl vet att jag inte ofta säger att jag är bra på nånting eller att jag inte gärna är stolt över saker jag åstadkommer. Jag gillar att vara ganska tyst och lite halvt hemlig om vad som pågår i mitt liv.

Men en sak jag mer än gärna delar med mig av, vilket jag kommer göra nu, är min lillebror. Min allra finaste, bästaste lillebror. Det enda som skulle kunna göra vår relation bättre är om vi hade varit blodsrelaterade.

Lillebror, eller Viktor som han heter, är en av mina allra bästa vänner. Han är några år yngre än mig, men vafan spelar det för roll när man kommer så jävla bra överens som vi gör?

Han har hjälpt mig att bli den människa jag är idag och jag kan alltid lita på honom. Han är den ärligaste och snällaste vännen jag nånsin har haft. Han boostar mig när jag känner mig nere, han rättar mig när jag har fel, han finns alltid där med öppna armar när jag behöver honom.

Jag brukar alltid säga att jag älskar honom mer än universum är stort, och jag menar det verkligen. Utan lillebror ingen Sandra.